Människan är både ond och god
Alla människor har något gott och något ont i sig.
Ingen är bara ond och ingen är bara god. Men vi är lite
olika mycket onda och goda. De som är mycket onda är litet goda
och de som är mycket goda är litet onda.
Man kunde se många exempel på detta under 2:a världskriget
då soldater helt ohämmat kunde spaka ihjälp små barn
genom att använda dem istället för fotboll. Samtidigt kunde
samma soldater gå hem till sina familjer och försiktigt ta upp
sina små barn ur deras sängar och visa ömhet, kärlek
och faderlighet. Man kan fråga sig hur det kan komma sig att det
är så här.
Diagrammet god och ond
God
Ond
När vi föds är vi alla lika benägna till att göra
gott som ont. Det är som på diagrammet. Men det väsentliga
är att ingen som föds kan sägas vara helt god. Vi föds
med en nedre gräns. Enligt diagrammet är tanken att ingen når
under den gränsen. Den nedre gränsen för oss alla har vi
bara när vi föds. Det betyder att oavsett hur mycket gott vi
än gör under våra liv här i denna världen, så
har vi ändå alltid en liten bit onda, även om vi anser
att vi inte kan hjälpa det. Och visst kan vi inte hjälpa det,
det liksom följer med oss i våra gener. Därför har
man valt att kalla denna företeelse för arvsynden.
Det, som enligt Bibeln i 1
Mos 3, började i syndafallet följer med oss som ett arv från
släkte till släkte och vi kan inte hjälpa det eller få
bort det. Endast Jesus kan det och det var därför som han kom
för att frälsa oss från synden. Så länge synden
är kvar i oss kan vi inte få evigt liv.
Mer goda av det goda och mer onda av det onda
En tumregel när det gäller om en människa är god
eller ond är att man blir god genom att göra det som är
gott och man blir ond genom att göra det som är ont. Det betyder
att man alltid själv väljer om man vill bli mer eller mindre
god eller ond. Visserligen spelar omständigheter, miljö, arv,
kamrater, samhälle och familj in. Men det är alltid man själv
som tar beslut, initiativ och ansvar för sina handlingar.
Det är därför vissa människor är mer goda
än andra och vissa är mer onda än andra. Det är genom
att verkligen göra handlingarna som man blir godare eller ondare.
Och det fina är att om man har gjort många onda handlingar och
ångrar sig för att istället göra många goda
handlingar, blir man godare och godare ju mer gott man gör. Och ju
mer gott man gör desto mindre ond blir man.
Gud vill alltid det som är gott.
Något som är väldigt bra att komma ihåg, det
är att Gud alltid bara vill det som är gott. Att det är
så beror på att det inte finns något ont hos Gud. Gud
är bara god. Skulle man skylla Gud för att göra något
ont är det inte Gud det är fel på utan på den som
påstår det. Svaret är något annat. Att Gud är
bara god är absolut.
Skall man säga det rent ut kan inte Gud bli och vara något
annat än god för det onda innebär alltid något som
inte har med Gud att göra, något som står emot Guds vilja,
något som skiljer oss från Gud. Det onda är alltid något
som inte har med Gud att göra. Tvärtom är det goda alltid
något som har med Gud att göra.
Gud hatar allt som är ont
Det finns ingen som avskyr det onda mer än Gud. Man tänker
kanske inte så ofta på det eftersom vi ser ut över världen
och över allt det onda som förekommer där och tänker
kanske på att trots att Gud bara vill det som är gott så
finns det så mycket ont i världen. Då är det kanske
en lite tröst att tänka på detta att ingen avskyr det onda
så mycket som Gud gör. Om man kan säga att Gud hatar något
så är det allt som är ont.
Men samtidigt älskar Gud människorna. Det kanske är
svårt att förstå varför, men så stor är
Gud kärlek över oss att han älskar oss mer än han hatar
det onda. Det är därför det är problem och det är
därför man ställer en sådan fråga som den som
kommer nu.
Varför gör Gud inte slut på ondskan?
Denna fråga ställer många, men svaret är ganska
enkelt. Gud kommer att göra slut på ondskan en dag. Men eftersom
han älskar oss mer än han hatar ondskan så gör han
inte slut på ondskan eftersom ondskan finns i oss. Skulle han göra
slut på ondskan måste han göra slut på oss också
eftersom han inte vill tvinga det onda ur oss. Tvång är inte
en del av kärleken. Och eftersom Gud är kärleken kan han
inte göra slut på ondskan i oss eftersom han då inte längre
skulle vara kärleken. Ganska hopplöst läge, eller hur? Och
kanske lite svårt att förstå.
Men Gud kommer alltså att göra slut på ondskan en
dag. Vi kallar det för den sista dagen eller domens dag eller den
yttersta domen. Då kommer allt jordeliv vara över. Alla kommer
att dömas. De som inte har någon synd därför att de
fått förlåtelsen av Jesus, de kommer att dömas till
evigt liv och får komma och vara hos Gud i himlen. Men de som bär
på synd får inte komma in i himlen utan kommer då till
den plats vi kallar för helvetet elelr för den eviga döden.
Helvetet kommer att vara den plats dit allt ont skall förvisas. Inget
gott kommer att vara där eftersom Gud kommer att gå ifrån
den platsen. Han kommar att lämna alla de människor där
som han älskar, men som han inte kunnat ta med sig in i himlen därför
att de inte velat lämna ifrån sig sina synder genom att ta emot
förlåtelsen av Jesus.
Det är hårda bud och det vet Gud, därför väntar
han och väntar på att helst alla människor skall ta emot
förlåtelsen av Jesus så att de kan komma till himlen på
den yttersta dagen. Han väntar än, men han väntar inte för
alltid.
Hur man kan bli av med det onda
Gud ordnade med att vi skulle kunna bli av med det onda i oss genom
att det inte längre skulle räknas som en del av oss. Det är
detta som sker när vi tar emot Jesus och ber om syndernas förlåtelse.
Det var därför som Jesus kom till jorden, för att rädda
oss från synden, döden och djävulen. Från det onda
alltså. Vi människor hade en skuld till Gud som vi inte kunde
betala. Det var synden. Syndens pris var döden, den eviga döden
och det var omöjligt för oss människor att betala och samtidigt
ha kvar livet. Det var det som Jesus gjorde. Han kunde inte dö, men
fick rätten att ta på sig vår död och dog i vårt
ställe på ett kors. Och genom det var skulden betald och han
som dött vår död hade ju själv livet kvar och kunde
därför återvända till livet, det eviga livet och ge
oss del av det genom att vi får ta emot det eviga livet av honom
genom att ta emot honom.
Det var kanske lite svårt att hänga med där, men det
beror nog på att det var en kort beskrivning på vad kristendomen
går ut på i en enda mening.